Nu har jag tagit helg! Såå skönt. Ledig fram tills på onsdag då jag börjar jobba igen. Värdfamiljen åker ned till Disneyworld och då får jag lägenheten för mig själv i fem dagar, och när man bor ihop med fyra andra så är dessa dagar guldvärda. 
 Har insett att det är min inställning till allt som gör att dagarna bara flyger förbi. Många aupairer säger att tiden går i slowmotion efter ungefär 8 månader härborta, men jag tycker faktiskt tiden går minst lika fort nu när jag når tio månader på lördag. Det handlar om att jag inte ser på hur många dagar det är kvar tills jag är hemma i Sverige, utan jag tar varje dag som den kommer och tänker hur snabbt en dag går. Det känns liksom som att jag nyss steg upp och började jobba, men nu är dagen förbi. Det får dagarna att bara flyga förbi. 
 
Satt och kikade igenom bloggen lite för skoj skull nu när jag jobbade på kvällen. La pojkarna vid 8pm och sen, medan de sov och jag väntade på att värdföräldrarna skulle komma hem, så satt jag vid datorn i mitt rum och läste igenom inläggen jag skrev för ett år sedan i februari. Hittade ett inlägg där jag skrev om mitt mål med mitt år som aupair och där jag även berättade om min inställning inför året, blir lite småstolt över mig själv när jag läser det:  
 
2 Februari 2014-
Det blir vad man gör det till! 
Det är verkligen så. Har man bestämt sig för att man ska få ett grymt år i USA så får man kämpa för det och då tror jag på att det även blir så. Jag ska göra detta till mitt livs bästa år och se varje motgång som en utmaning och en möjlighet att utvecklas ;) För det är precis det man gör när man möter motgångar och inser att man kunde klara av dem motgångarna! 
 Jag tror det är sjukt viktigt att ha ett mål framför sig när man gör en lång resa. Mål överhuvudtaget är bra att ha oavsett vad man ska göra i livet. Det är bra att ha ett mål med sin träning, med sin arbetsdag, med sina framtidsplaner ja ni förstår vad jag menar. Mitt mål med min resa är att utvecklas som person. Sedan vill jag se mer av världen, uppleva att bo utomlands, bli grym på engelska, plugga utomlands, träffa nya människor ja listan kan göras lång! Har man ett mål att sträva efter så ger man inte upp lika lätt. I min värld existerar det inte att ge upp heller! Men ett tips ifrån en blivande aupair som mig iaf är att ha ett mål framför sig och ge sig fan på att man ska uppnå det målet! "
 
 
Blir så stolt över mig själv nu när jag sitter här, ett år senare sedan jag skrev det inlägget, och har fortfarande samma inställning till mitt år i New York! Det blir helt klart vad man gör det till. Jag gav mig fan på att klara av det här året. Fanns inte på kartan för mig att ge upp. Utan utmaningarna jag har stött på har jag sett som möjligheter till att utvecklas och OJ vad jag har utvecklats som person!! Självklart har själva upplevelsen varit helt fantastisk och häftig, men det häftigaste måste nästan vara att känna att man själv har växt så otroligt mycket som person och lyckats uppnå mina mål med året. 
 
 "Mitt mål med min resa är att utvecklas som person. Sedan vill jag se mer av världen, uppleva att bo utomlands, bli grym på engelska, plugga utomlands, träffa nya människor ja listan kan göras lång!"  
 
Har man ett mål med sin resa och ger sig fan på att man inte ska ge upp utan ha sitt livs resa så tror jag fortfarande på att det blir så. Jag har haft mitt livs häftigaste år här på Manhattan och det har inte bara kommit automatiskt utan det har blivit mitt livs häftigaste år för att jag gjort det till det!! Jag har rest runt i USA, jag pratar istortsätt flytande engelska nu, träffat sjukt mycket nya människor och testat på att bo i ett annat land i snart tio månader. JAG har sett till att allt detta har skett, därför menar jag att det blir vad man gör det till!!
 Bloggen är helt fantastisk att ha när man kan kika tillbaka såhär. Det är då inser jag hur långt jag har kommit sedan jag tog steget och flyttade till USA!
 
 

 




Okej nog om inställning och mål, och tillbaka till min vardag härborta. Igår tränade och jobbade jag i vanlig ordning. Gick ut och käkade middag med mina värdbarn och min värdmamma på kvällen innan ett aupair-möte på Starbucks några blocks ifrån mig. Gick en promenad med en australiensk tjej efter mötet och hamnade på ett annat starbucks i ett par timmar och pratade om allt, supertrevligt. Man vet aldrig hur en dag blir härborta, det är det som gör varje dag här så spännande. 
 Idag gav jag mig iallafall ut på en springrunda i Central Park. Började snöa minuten jag gick ut ur byggnaden, en timme senare när jag kom hem slutade det snöa. Haha så typiskt, men idag var det faktiskt riktigt vackert i parken. Helt vindstilla. Älskar verkligen Central Park.
 


 
Nu väntar en långhelg! Hoppas ni får en grym helg ni med, hörs snart. Kram 

1 kommentarer

En blogg om 5 systrar

13 Feb 2015 19:14

Åh vad glad jag blir av att läsa detta inlägg!

Jag är Au pair i Frankrike för tillfället men min dröm är att åka som Au Pair till New York!! Och jag hoppas verkligen att jag kommer dit i höst:)!
/Elin

Kommentera

Publiceras ej